ÄLSKLING! 

ge mig chansen att förverkliga dina tankar, mål och drömmar

ge mig chansen att visa dig vägen till lyckan, visa dig all den närhet, ömhet och kärlek som jag känner för dig och vår framtid.  

du anar verkligen inte hur otroligt fint det är att ha dig, micke <3

tycker om dig så mycket!

Jag hatar folk som snackar skit, som klagar på allt som alla andra gör. hur de klär sig, vad de säger. Jag hatar folk som styrs av sina fördomar.

- Hörde du vad hon sa imorse? Det går knappt att va med henne längre, hon är så jobbig)


Den kommentaren har man hört många ggr, eller andra liknande kommentarer. Varje gång jag hör nå sånt, så vill jag bara skrika HÅLL KÄFTEN, "om ni nu inte tycker om det hon säger så varför inte säga det rakt ut till henne istället för att gå bakom ryggen på henne?"


Varje gång, så gör jag det stora misstaget, jag är tyst, jag blir så arg på mig själv när jag inte vågar säga vad jag egentligen tycker. Det är jag som är den fegaste av alla, det märker jag efteråt detta hänt och jag har gått hem. Då kommer tanken, VARFÖR gjorde jag inget? Jag är feg. Visst är det fegt att snacka skit men det är nästan ännu värre att inte säga till när man tycker att det är fel. När jag står där breve och är tyst så deltar även jag passivt i skitsnacket och är en minst lika dålig människa som de som verkligen snackar skit.

Det finns en till sak som gör mig så otroligt förbannad och det är alla fördomar som finns häromkring, som jag inte heller säger emot.
"invandrarna har inget att göra här" "visst är det okej om det kommer flyktingar och så men vi kan ju inte ge dem några förmåner, vi måste tänka på de riktiga svenskarna först.
BWAAAH, jag vill bara skrika och bita dom som säger sånt, jag blir så ARG!
Personer som jag älskar och känner har såna tankar och funderingar, men jag gör inget åt det. Jag säger inte vad jag tycker. Först blir jag förvånad och tänker "VA?, vad säger han?" Jag finner inte orden som jag vill säga till honom rakt ut, ibland känns det bara som om det inte är någon idé att försöka säga emot, kommentarerna är ju så dumma så att det inte förtjänar den minsta uppmärksamhet. Fast jag tror att jag inte säger ifrån pga rädslan i kroppen, nu när jag sitter och skriver det här blir jag bara MER OCH MER arg på mig själv. Jag är rädd för att göra bort mig, jag är rädd för att inte bli lika omtyckt som jag är nu. MEN när jag inte säger något så är jag ju bara falsk. Det är ingen som kan tycka om mig på riktigt om de inte vet vad jag egentligen tycker.

Jag antar att jag inte är själv om att tycka allt det här, eller? Jag hoppas av hela mitt hjärta att det finns fler som jag, som förstår hur fel det är att snacka skit och vara taskiga och döma folk på förhand.
Jag hoppas att det finns dom som är mycket modigare än mig som vågar säga vad de tycker. Jag hoppas att jag en dag törs säga emot. Vem vet, om jag kanske hör det imorgon redan så gör jag det redan då. Det ska bli mitt löfte till mig, att någon gång våga säga vad jag står för.



Hjälp till att stoppa skitsnacket, sätt igång och kramas istället, tänk hur mycket vackrare och bättre världen skulle vara då? Läs igenom detta en gång till.. Och använd ditt förnuft! :) En dag, kanske det är dig dom pratar om bakom ryggen, folk hör, men gör inget åt det. Tänk dig in i den situationen? Vill du ha det så?

du har färglagt min värld ännu mer, med all världens vackraste färger.
anar du egentligen hur underbar och fin du är?
ditt utseende och din enorma insida är obeskrivlig med ord.
det känns som att min inre del slår miljontals volter i sekunden när jag tänker på att just DU faktiskt existerar.
jag är också väldigt fascinerad över hur en person,
kan få en att bli så här lycklig!

M.J <3